På grund av ett tragiskt dödsfall i släkten tidigare i veckan, har jag inte haft motivation till att skriva här. Motivation överhuvudtaget har inte funnits i min närvaro. Att jag inte rider har ju inte gjort saken bättre.

Igår fick jag en spark i baken då jag bestämde mig för att skotta ur hela Rippes halmbädd. Så nu är det torv i hans box.

Men idag har jag fått både ridit och tagit ett par språng på en fin fin fuxmärr vid namn Flirt. Ack så underbart det är uppe på hästryggen. Jag lever verkligen för dessa djur. Det märks så väl på mig när jag inte har ridit på ett tag, deppig är nog bara förnamnet. Men efter lite ridning är jag gladare än gladast.   

Rippes läge är nu: Ingen böld, ingen värme, ingen svullnad !! Känns riktigt bra att värmen och svullnaden är borta för då kan det inte vara något allvarligt. Han har ju dock ingen sko på det benet han hade så ont i, så svårt och avgöra om han haltar eller om det bara är för att han saknar skon. Så nu ska han få på sig skon, och så ska vi in till kliniken igen och kolla läget.

Rippson i torvad box.

Rippes läge:

Svullnaden har gått ner lite mer i båda benen nu. Men han är betydligt varmare i det ena. Annars märks det inget särskilt på honom.

Jag hoppas att det blossat upp en böld till på fredag. Jag vill verkligen inte att han ska ha någon spricka där inne.

Jag vill kunna rida nu!

Jag kan inte påstå att gårdagens föreläsning gav mig särskilt mycket.. Det pratades en del om den unga hästen. Hur snabbt man ska gå framåt och allt sånt. Hur viktigt allt runt om den är, vad den äter, hur den lever, hur den ser ut, osv. Så det ska jag komma ihåg till den dagen jag har en ung liten krake eller bara till nästa häst.

Sen det där med att man ska värma upp på samma sätt varje dag, ska jag prova när Rippe behagar att vara fräsch. Svullnaden hade iaf gått ner lite igår när jag var i stallet. Så det går ju åt rätt håll.

Igår ringde jag in till kliniken på morgonen, då hans svullnad inte hade gått ner över natten var jag så klart orolig. De sa: Kom in akut.

Kanske inte just de orden man vill höra direkt.

Väl framme så klämdes det en hel del. Konstaterade att det sitter i kotan eller neråt. Då provade vi med att bedöva hovleden och hoven. In igen efter 20min, ingen skillnad. Då beövade vi kotan. Efter 20min ingen skillnad. Trots bedövning i det området han har ont är han fortfarande halt.

Röntgar då kotan i olika vinklar hit och dit. Hittar ingenting. Röntgar hoven... Samma svar där, finns ingen förklaring till varför han har så ont.

Men vi provar nu våtvärmande omslag på hoven, för att hoppas på att det dyker upp en böld. Gör det inte det innan fredag, så ska jag ringa till vetrinären för att se vad vi då ska hitta på, om han fortfarande är halt.

Nu ska jag till stallet och kolla till honom.

Sen åker jag till Östersund för en föreläsning "Framgångsrik Tävlingsryttare", hoppas verkligen att det ger något. Kommer väl hem någon gång runt midnatt...

___________

Ang den anonyma komentaren om det kan vara lymfangit. Visst det kan vara det. Men troligen inte, då han har hög puls samt kraftig smärta.

Min ridning blev inställd idag. Min häst ville inte ta ett steg framåt. Han är tok tjock i båda framkotorna och varm.   

Just nu vill jag bara ge upp och skita i allt vad hästar heter.

Men jag vet mycket väl att nästa gång jag sitter upp så vill jag inget annat än ha ett gäng hästar att träna varje dag.

Sov lite länge idag, så det blev ingen tur till stallet innan jobbet. Jag gissar på att han lär då vara ganska laddad till ikväll... Inleda vårat andra år med en avfallning nr.2 känns inte alls så långt bort just nu. Tror att jag kopplar på en fegis rem runt halsen på honom idag iaf.

Den som lever får se.

Själva firandet idag gjorde vi med en skritt tur ute på planen. Det hela började väldigt bra, bara några små ryck så där.

Men! Så kom det 2st "cross mopeder" åkandes på vägen brevid planen. Resultatet av detta blev en bockserie på en 20st bocksprång kanske? Detta är ingen överdrift. Då ridplanen är 100m lång och vi började i ena ändan och slutade i den andra. Någon gång där vid 14-15 damp jag i backen!! Efter att jag kände min fot sparka till Rippes bak, så tänkte jag: Nu ger jag upp. Vilket jag gjorde. Men Rippe han fotsatte likt en unghäst vid sadel tämjning... Så nu har jag ramlat av honom för första gången!

Idag är det exakt 1år sedan du blev min!